|
|
 |
| |
| Lukas Romson har engagerat sig i transfrågor i flera år. Han vill förklara olika begrepp; transvestit, transsexuell, intersexuell… Ordet transperson är politiskt, menar han. Osäkerheten förvirrar och det finns fortfarande en rad fördomar att bekämpa. |
| |
Situationen för transpersoner idag kan jämföras med hur det såg ut för homosexuella på 1950-talet. Detta säger Lukas Romson, transaktivist och transsexuell.
Det finns en garderobskänsla inom den egna gruppen och en perversionsstämpel från allmänhetens sida. Men det finns tecken på förändring. En transrörelse håller på att växa fram.
Lukas Romson har engagerat sig i transfrågor sedan 1999. Han är själv kvinna till man-transsexuell och har suttit i RFSL:s förbundsstyrelse.
– Visst finns det mycket fördomar och det råder förvirring kring transbegreppet, säger han.
– Det är viktigt att komma ihåg, när man pratar om transpersoner, att det inte har med den sexuella identiteten att göra utan med könsidentiteten. I transvestiters fall har det också med könsuttryck att göra. Det finns man till kvinna-transvestiter som uppfattar sig enbart som män. Oavsett hur de är klädda. Men de har ett kvinn
ligt könsuttryck och tycker att det är en viktig del av deras identitet. Samtidigt som det finns män som uppfattar sig som kvinnor, när de är klädda som kvinnor. Det går alltså inte att veta bara genom att titta på folk, vilket kön de föredrar att bli tilltalade som.
– Som ofta när det gäller fördomar handlar det om bristande kunskap helt enkelt. Vi har ju haft ett slags folkbildning när det gäller homosexualitet, eftersom RFSL har arbetat med frågorna sedan 1952. Men när det gäller transpersoner har vi inte haft den upplysningen.
– Därför är förståelsen och toleransen för transpersoner inom den breda allmänheten förmodligen mindre än för homo- och bisexuella. Samtidigt är det inte hela bilden. Bland transpersoner börjar folk ställa sig upp och säga: "Vi finns och vi vågar stå för vilka vi är." Och från allmänhetens sida kommer responsen att vi ska ha samma rättigheter som alla andra – i modern 2000-tals tappning.
Osäkerhet förvirrar
Lukas Romson tror att den avvikelse från samhällets normer som transpersoner står för accepteras i olika grad, beroende på vilket uttryck personen använder. En otydlig könstillhörighet hos en man i kvinnokläder kan upplevas som mer besvärande eller hotfull än en person som har bytt kön.
– Under senare år har jag funderat över om inte tabut att träda över könsgränsen är starkare än tabut att gå över sexualitetsgränsen, säger Lukas Romson. För att könstabut känns mycket starkare.
– Det är dessutom kanske lättare att ha förståelse och tolerans för transsexuella (könsbyten) än för transvestiter (som klär sig som det motsatta könet). Ett könsbyte har man respekt för. Då vet man vad man har. Men transvestiter ligger per definition konstant i en fas där man växlar fram och tillbaka.
– Därför kan transvestiterna bli betraktade ungefär som bisexuella – som förrädare från båda håll.
Begreppsförvirring
Oviljan från samhällets sida att acceptera transpersoner av olika slag kan också ha att göra med svårigheten att definiera de olika transuttrycken, säger Lukas Romson.
– Dels är det så att folk är väldigt olika. Transpersoner är en mycket heterogen grupp med olika livssituationer och olika problematik.
– Det finns även motsättningar inom gruppen transpersoner. Generellt sett är man nog överens om begreppen, men det finns gråzoner där alla inte alls har samma åsikt som jag eller RFSL. Framförallt finns det en del male to female-transsexuella som tycker illa om begreppet transperson, eftersom de anser att de inte har någonting gemensamt med de övriga inom begreppet.
Den egna identiteten
– Det viktiga, när det gäller en definition, är att var och en själv måste få definiera både vilket kön och vilken könsidentitet man har. Och att man själv får bestämma hur man vill uttrycka sig. Då kan det bli så att två människor som lever relativt lika och som uppfattas relativt lika av omgivningen ändå definierar sig olika.
– Jag vet människor som lever ganska lika liv och som uppfattas som ganska lika. Jag tycker att de har ganska lika könsidentitet och ganska lika förhållande till sin könsidentitet. Men den ena betraktar sig som transvestit och den andra betecknar sig transsexuell. Då blir det ganska svårt att få någon slags koll på begreppen.
Gruppidentitet viktig
En fri debatt om de här frågorna är viktig, enligt Lukas Romson. Osäkerheten kring vad begreppen står för kan delvis ha att göra med att frågorna är nya. Allt eftersom tiden går och man lär sig mer och mer från media och beslutsfattares sida kommer man säkert att kunna utkristallisera någon slags huvudfåra.
– Historiskt sett har transrörelsen i Sverige varit splittrad med transsexuella på ena sidan och transvestiter på andra sidan. Transvestiterna har en egen organisation sedan länge. Den organiserar framförallt man till kvinna-transvestiter och fram till för några år sedan var bara heterosexuella välkomna. Men nu har man lättat upp och vädrat ut och blivit mycket modernare och samarbetar med bl a RFSL. Det har också startats en ny förening för transsexuella.
Och inom RFSL har många avdelningar sociala aktiviteter för transpersoner.
– Givetvis kan man jobba från sina respektive plattformar men vi har faktiskt också ett gemensamt intresse. Samtidigt tror jag att rörelser och organisationer tyvärr har mist något av sin betydelse för folk, säger Lukas Romson. Det är ett problem både för RFSL och de andra transorganisationerna.
– Det viktigaste för transpersoner är de sociala kontakterna som skapar en gruppidentitet. Att känna att man inte är ensam att det finns andra som är likadana. Idag är det inte nödvändigt att vara med i en förening för att få en gruppidentitet eftersom nätet fungerar så bra.
Liten transkompetens
Men förändringarna kommer inte av sig själva.
– I Sverige har vi haft en jämställdhetsdebatt och en kvinnokamp, som säkert påverkat utvecklingen. Idag är det ju faktiskt inte längre självskrivet att sexuell läggning är heterosexuell. Men ännu har vi inte kommit fram till en förståelse för könsidentiteten. Även om jag tror att vi kommer dit också.
– Just därför är det viktigt att både skolpersonal och primärpsykiatri känner till begreppen och har transkompetens.
– Vi vet ju att det finns ett problem med att skolpersonal inte har homokompetens. Men om den är dålig så är transkompetensen om möjligt ännu sämre. Och just unga transpersoner ute i skolorna tror jag far väldigt illa.
– Som ung homosexuell kan man ändå hitta någon att identifiera sig med, man kanske kan hitta någon att prata med via nätet. Men är du ung och transperson så finns det nästan ingenting. Därför uppfattas också transpersoner i skolan som provokativa mot både lärare och elever och de kan bli både mobbade och slagna utan att någon ingriper.
Hiv/aidsinformation
– En annan viktig fråga för framtiden är att ta fram säkrare sex-material till transpersoner, menar Lukas Romson. Det är inte alls säkert att den gruppen tar till sig det material som finns idag. Och ju mer riktat materialet är desto effektivare är det.
– Det finns studier i USA som visar att gruppen som sådan är överrepresenterad för hiv/aids. Det kan ha att göra med att det kan finnas mer prostitution inom gruppen i USA. Men det kan också ha att göra med att transpersoner är mindre rädda om sina kroppar eftersom de kan känna ett slags förakt eller avsky för hela sin kropp. Det är inte ovanligt. Och tycker man att det är viktigt att få sin identitet bekräftad är det inte alls ovanligt att man går med på sex som man annars inte borde ha gått med på. Ju viktigare det är att få sin identitet bekräftad ju lättare är det att utsätta sig själv för risker. Det gäller ju även homo- och bisexuella.
– Demokrati och rasism pratar man om i skolan, säger Lukas Romson. Man skulle lätt kunna ta in alla de här frågorna i undervisningen. Det handlar ju om mänskliga rättigheter. Utan mänskliga rättigheter har man ingen folkhälsa. Det går inte att ta ifrån folk deras rättigheter och tro att de ska må bra.
Hetty Rooth
FAKTA
Transpersoner är ett samlingsord för personer som på olika sätt avviker från normen för det kön hon eller han fötts med. Den indelning som används här utgår från svenska
förhållanden. Gränserna mellan grupperna är inte alltid
exakta. Men i huvudsak gäller nedanstående indelning
inom begreppet transperson.
Transperson
Paraplybegrepp som omfattar samtliga.
Transsexuell
Person född i fel kropp. Dvs en kvinna som helt upplever sig som man eller tvärtom. Bland transsexuella förekommer ibland förkortningar.
Post-op: En person som genomgått könskorrigerande kirurgi.
Pre-op: En person som väntar på sin könskorrigerande kirurgi.
Non-op: En transsexuell person som inte vill eller kan genomgå kirurgisk behandling.
Transvestit
Person som klär sig i det motsatta könets kläder.
Transgenderist
Kan användas som begrepp för bl a heltidstransvestiter och personer som definierar sig som det andra könet men inte
klär sig som det.
Intersexuell
Person som fötts med en, biologiskt sett, odefinierbar
könstillhörighet.
Drag Queen/King
Person som använder sig av ett sceniskt uttryck, "dragshow", som ofta ifrågasätter könsroller.
Källa: lukas.romson.org |
|
|
|
