Ledare  
Nyheter  
Reportage  
Bok - filmtips och rapporter  
Forskning  
Tidigare nummer  
Beställ  
Senaste numret  
Att säga "Bränn skiten!" hjälper inte (Nr 2/03)
–För att prata porr med ungdomar på ett bra sätt krävs insikt om porrens inneboende konflikter. Man måste våga vara personlig men inte privat. Kunna ta itu med sina egna fördomar, sa Olle Waller på Lafas porrseminarium för skol- och fritidspersonal.
 
Skol- och fritidspersonal från hela stockholmsområdet deltog i Lafas semi-narium Att prata porr med tonåringar.
– Jag hoppas att det ska bli en inspiration till att prata om frågorna, sa Olle Waller, som skissade på modeller för att prata porr med elever i grundskola och gymnasium. Ingången till att tala om porr måste vara vetskapen om att unga tittar på porr. Därför är det också viktigt att skaffa sig själv kunskap om vad det är de ser på.
Olle Waller talade om förhållningssätt. Om att inte fördöma utan rannsaka sig själv och sina egna föreställningar. Att försöka se vilka känslor som finns kring själva tittandet.
– Porren vänder på skam- och skuldtemat och använder det för att hetsa upp: "Här ska ni få se något som är riktigt läskigt. Usch och fy." Man kan säga att porren arbetar på samma planhalva som de som starkt fördömer den.

Viktigt att ej moralisera
Olle Waller tog upp några punkter som man kan gå igenom som ett första steg i en porrdiskussion t e x:
- Varför tittar man
- Tittar man helst själv eller i grupp
- Vem skaffar filmerna/bilderna
- Är det speciella avsnitt man ser eller tittar man på hela filmen
- Hur känns det medan man tittar och efteråt.
I det här inledande pratet är det viktigt att inte lägga in egna värderingar, menade Olle Waller. Att inte ha en moraliserande inställning.

På internet finns ALLT
Nästa steg är att diskutera filmernas innehåll. Och då kan man lägga in mer av egna synpunkter, enligt Olle Waller.
På internet kan man idag få tillgång till i stort sett all sorts porr. Därför bör man som lärare även att ha klart för sig vilka olika riktningar som finns inom porren.
Grovuppdelningen är sexuell läggning – hetero, homo och bi. Men det finns en rad undergrupper: s/m, bondage, shemale, barely legal (anspelningsporr), fisting, m m.
– Jag tycker att man kan koncentrera sig på den heterosexuella "mainstream-porren". Det är den som de flesta tittar på, sa Olle Waller.
Han pekade också på flera intressanta teman som man kan diskutera, t ex hur manlig och kvinnlig sexualitet skildras. Och vad det finns för tabun. Ett exempel är passiv manlig njutning. Porrfilmerna visar sällan eller aldrig en man som ligger och tar emot.

Titta på dig själv!
Ett tredje område för diskussion är porrens produktionsförhållanden.
Den "tjusiga porren" som produceras via Berth Miltons imperium, den sjaskiga porren som Carl Serung representerar och den s k Homevideoproduktionen.
Olle Waller gick också igenom olika aspekter på analsex. Om klinisk kondominformation och symboliska aspekter, om makt och närhet. Hur synen på oral- och analsex skiljer sig åt i olika kulturer.
– Det viktiga när vi pratar om porr med ungdomar är att först titta på sig själv, menade Olle Waller. Att våga skåda in i sina egna skrymslen och sedan möta eleverna på ett sätt som stöttar dem i deras sexualitet och självbild. Pojkar som flickor.
– Som en äldre kvinna sa på ett tidigare seminarium: "Jag och mina kollegor hyrde filmer för att se vad ungdomarna tittade på. Det var en film som var ganska polerad, med tjusiga människor som gjorde det med varandra och det hände inte så mycket. Men så var det en film som var förfärlig med en massa människor som höll på med varandra på alla upptänkliga sätt. Dom hade sexleksaker och det var så äckligt. Och jag blev så kåt." Hon kunde både beskriva sina negativa känslor inför porrfilmerna och sin upphetsning. Det är viktigt. Då kan man få en djupare diskussion kring vad det är man ser.
– Unga människor tittar på porr. Vi har en skyldighet att prata med dem. "Bränn skiten!" är inte en framkomlig väg för ett bra samtal. Med ett ickemoraliserande förhållningssätt kan vi nå fram. Då kan vi hjälpa dem att hitta sin inre kompass.

Hetty Rooth
  Tre kvinnor berättar (nr 5 2008)
  På jakt efter nya metoder
  Välkommen till Sverige?
  Allt blev kaos när beskedet kom (nr 1/08)
  Heart to heart - samtalsprojekt för hivpositiva (nr 1/08)
  Killar behöver också prata (nr 1/08)
  Inte så dramatiskt att komma ut (nr 5/07)
  Funktionshinder inget hinder för sex (nr 5/07)
  ”Det går inte att skrämma ungdomar med hiv längre” (nr 5/07)
  Lena Mobrandts 20 år med Lafa (nr 5/07)
  Välkommen in till ett samtal som ger kraft (nr 4/07)
  Okunskapen växer i tystnaden (nr 4/07)
  Balansgång som funkar (nr 4/07)
  Här kommer hivbiken och hivbussen (nr 4/07)
  Tema på Sexdagarna för studenter: Vardagssex (nr 5/06)
  Sex och samlevnad på Skolforum (nr 5/06)
  Barn – aids osynliga ansikte (nr 5/06)
  Spännande motbild av killars umgänge (nr 5/06)
  Grabbar, grillning och Willis tårar (nr 5/06)
  Annemarie Hou: Vi måste anstränga oss (nr 5/06)
  ”Jämställdhet, en fråga för alla” (nr 5/06)
  Lafa på SprayDate-kryssning 5-6 oktober 2006 (nr 4/06)
  Från tjej till kille (nr 4/06)
  Venhälsan behövs (nr 3/06)
  Jag är bäst - Jag är ett äckel (nr 3/06)
  Heteronormen skaver i skolan (nr 3/06)
  I gränslandet mellan barn och ungdom (nr 3/06)
  ”Vad kan jag hjälpa dig med?” (Nr 2/06)
  Tonvis med tjejer på Tjejmässa 06 (Nr 2/06)
  Äntligen! (Nr 2/06)
  Succé! (Nr 2/06)
  Insikt ringde till...Monica Christianson (Nr 2/06)
  400 nya hivfall per år (Nr 1/06)
  Hon ska informera om hiv och säkrare sex (Nr 1/06)
  Aidsjouren lindrar oro (Nr 1/06)
  Stort steg att våga möta andra (Nr 1/06)
  Hivskolan – en fristad för barn (Nr 1/06)
  Jag kände mig så fruktansvärt ensam (Nr 1/06)
  Viktigt med trygghet och upprepning - metod mot vestibulit (Nr 1/06)
  Torskupplysning –– den enda vägen (Nr 1/06)
  Socionomer behöver utbildning i sexologi (Nr 5/05)
  Tänk på vad det ni gör kan göra! (Nr 5/05)
  Vad är fult? Vad är normalt? (Nr5 /05)
  Här får tjejer en ny chans (Nr 5/05)
  Kondomanvändningen ökar (Nr 4/05)
  "Man måste lyssna och vara lyhörd" (Nr 4/05)
  Klamydiamåndagen 2005 (nr 4/05)
  Skolan där man kan vara sig själv (Nr 4/05)
  Identitet är nyckeln när man ska förebygga hiv (Nr 4/05)
  Lesbisk hälsa – en fråga för vården (Nr 3/05)
  UM-konferens i Östergötland (Nr 3/05)
  Tredimensionella ELLA (Nr 2/05)
  Besök på kondomfabriken: Lafa och Afris vidareutvecklar samarbetet kring Home Information (Nr 2/05)
  De banande väg för kvinnors rätt att välja (Nr 2/05)
  Den långa vägen till fri abort (Nr 2/05)
  Ideal och verklighet (Nr 2/05)
  Skratt, tårar och starka möten (Nr 2/05)
  Om UM-kuratorernas roll: Samtal måste få ta tid (Nr 1/05)
  Tryggt för lesbiska gravida (Nr 1/05)
  Aidskonferensen i bangkok: Världen har bråttom (Nr 3/04)
  Första gången jag träffade andra med hiv (Nr 5/03)
  Här kan hivpositiva barn och ungdomar träffas (Nr 5/03)
  Vikten av en könsidentitet (Nr 4/03)
  Du bestämmer själv vem du är (Nr 4/03)
  Kondomeria på Cypern (Nr 2/03)
  Att säga "Bränn skiten!" hjälper inte (Nr 2/03)
  Många frågor om porr (Nr 2/03)
  Svensk-rysk bussmottagning bekämpar hiv (Nr 1/03)
  Tystnaden är det största sveket (Nr 1/03)
  Sex- och samlevnadsundervisning ger kunskap för livet (Nr 4/02)
  Sex- och samlevnadsundervisningen bra även för andra ämnen (Nr 4/02)
  Synen på könen ger hivspridningen fart (Nr 4/02)
  Så spårar man en partner (Nr 4/02)
  Prevention och behandling lika viktigt (Nr 3/02)
  Johan Ekenberg, konsult: "Sex är en motorväg till Gud" (Nr 2/02)
  "Bejaka lusten - inom äktenskapet" (Nr 2/02)
  HBTH – en konferens om det som avviker (Nr 2/02)
  Louise Boije af Gennäs: "Sexualiteten får inte tvingas på" (Nr 1/02)
  Kondomer ska vara lätta att få tag på! (Nr 1/02)
  Eva Thanger, skolsyster: Tjejsnack gör jobbet kul! (Nr 1/02)
 
 
LAFA, Enheten för sexualitet och hälsa, Stockholms läns landsting, Västgötagatan 2, Tel: +46-8-737 35 50