|
|
 |
| |
| Dagens 20-åriga män som har sex med män är mindre ”bögidentifierade” än de i 40-årsåldern. För de yngre är sexualiteten mer flytande och det är helt okej att vara med en tjej ibland. Det menar Mikael Björk Blomqvist, RFSL Ungdom. |
| |
- Du når olika grupper beroende på hur de identifierar sig”, förtydligar Mikael Björk Blomqvist. Han är 25 år och förbundsordförande i RFSL Ungdom.
Ungdomsförbundet (som var en avdelning inom RFSL fram till 2003) har hela tiden sett hivprevention som en av sina viktigaste uppgifter, men i början av 2004 hände något som fick medlemmarna att tänka till extra.
- Vi hade signalerat i flera år till vår moderorganisation RFSL, till FHI och andra aktörer att det pågick en attitydförändring till kondomanvändning bland unga, men det var svårt att få gehör i början. Så efter ett av våra säkrare sex-projekt kom flera av informatörerna själva hem med könssjukdomar. Då satte vi oss ned för att verkligen reflektera.
- Vi insåg att vi inte kan påverka andra ungdomars attityder om vi inte först går till oss själva. Vi började utveckla nya metoder med självreflektion i fokus. I alla våra utbildningar för säkrare sex-informatörer (som delar ut kondomer och pratar med folk på klubbar och festivaler, red:s anm.) får man nu diskutera sitt eget riskbeteende.
Alla har mer sex
När Mikael Björk Blomqvist tittar på attityder och sexvanor bland MSM idag ser han återupptagna mönster snarare än nya.
- Statistik från Venhälsan visar att siffrorna för antal partner har stigit till samma nivå som på 70-talet. På 80- och 90-talen hade man inte lika många partner. Nu har folk mycket, mycket mer sex och där är det ingen skillnad på åldersgrupper. Det är samma tendens överallt, alla mer sex.
Att många dessutom har osäkert sex visar ökningen av alla sexuellt överförda infektioner i MSM-gruppen.
- En orsak till av könssjukdomarna ökar tror jag är att vi har öppnare gränser idag och rör oss mer i Europa. Mer människor kommer hit, det märks i gaylivet. Och unga här åker utomlands.
- Dessutom är synen på kondomanvändning och säkrare sex väldigt annorlunda nu än när jag kom ut som 15-åring. Då var det 1995 och människor i Sverige dog i aids, därför fanns en helt annan medvetenhet. Man pratade om kondom, idag har man ofta sex utan kondom och det är inget man överhuvudtaget pratar om.
- Det lilla som skrivs i tidningarna nu handlar om bromsmediciner och behandling. Du ser inga artiklar om folk som dör i aids i Sverige och många känner inte till att det finns människor i omgivningen som har hiv.
För snälla?
Nuförtiden talar man ofta om en positiv syn på sex i preventionssammanhang och det tycker Mikael Björk Blomqvist är en bra utgångspunkt.
- Jag förespråkar inte skrämselpropaganda. Men frågan är om vi blivit för snälla? Jag har vänner som har hiv, några av de cirka 100 hivpositiva under 25 år i Sverige. De berättar att de vaknar på natten och går upp och spyr i en halvtimme och har världens magvärk. Och att de känner hur kroppen förändras, att fettet förflyttar sig. Att se smärtan hos dem, hur plågsamt det är att leva med medicineringen, och samtidigt vara rädd för stigmatisering. Jag tror inte att det är särskilt många unga som vet, eller som har reflekterat över det.
Än så länge är det inte så många unga vuxna som har smittats med hiv i Sverige. Medelåldern för nysmittade ligger sedan länge på 37-38 år.
- Det är en intressant fråga varför det är så. Har vi isolerat smittan till en viss ålder eller lyckas vi helt enkelt inte nå den åldersgruppen? Det finns väldigt lite forskning kring detta.
- Om man ska vara lite cynisk är det bara en tidsfråga innan yngre smittas, säger Mikael Björk Blomqvist.
Vill inte placeras i fack
Ett lyckat preventionsarbete menar han måste bygga på skräddarsydda insatser och kampanjer till olika grupper, utifrån hur medlemmarna identifierar och definierar sig. En vattendelare är ålder, eller snarare generation.
- De som är 38, 40 år i dag är klart mer bögidentifierade. På 1970-80-talen när de växte upp var det väldigt viktigt att ha en stark identitet som just homosexuell. Då var attityden att de som var bisexuella inte hade bestämt sig, det märks till och med i skrifter från den tiden. Men så på 90-talet kom queerbegreppet och en ny kultur och nu är det mycket mer flytande. Den yngre generationen tycker snarare att det är jobbigt att behöva placeras i ett fack.
- Min känsla är att det är fler killar nu som provar sig fram, man kanske testar att vara med en tjej någon gång. Det är mer accepterat att vara flytande i sin sexualitet. Det här lite mer queera har jag bara hittat hos yngre killar. Så sent som för ett par år sedan var det en schism inom RFSL mellan en yngre generation, som såg sig som bisexuella, och en äldre generation som hade problem med det. ”Den där killen är ju så fjollig, han kan inte tända på kvinnor. Det är klart att han är bög!”
Brist på forsning om unga MSM
Mikael Björk Blomqvist tillägger att detta förstås är generella tendenser och att det finns en hårdnackat bögidentifierad kultur även hos en del unga killar.
- Överhuvudtaget kan jag bara tala utifrån erfarenhet, om det jag ser och möter i mitt jobb. Det finns tyvärr nästan ingen forskning kring unga MSM och deras sexvanor och attityder.
Ett exempel på hur RFSL Ungdom tar hänsyn till identitet och identifikation hos personer i målgruppen är den nypublicerade Överlevnadsguiden på förbundets hemsida. Guiden, som innehåller allt från hur man har analsex till säkrare sex, ska inte vara MSM-specifik utan lite bredare och kunna tilltala alla grupper.
- Vi har valt en väg som handlar om inkludering för att nå fler i gruppen. Unga män som inte identifierar sig som bögar ska känna sig lika hemma på sajten som de som gör det. Det är en svår balansgång.
Prevention i barebackingkulturen
En specifikt problem för alla som arbetar förebyggande med hiv är barebackingkulturen, som enligt Mikael har fått sitt fäste i Sverige på senare tid. Han delar upp män som ägnar sig åt barebacking i tre kategorier: De som har analsex utan kondom för att det känns skönare, de som har utvecklat det som en form av fetischism, att själva grejen med oskyddat sex är upphetsande - och så de som tycker det är upphetsande att ha oskyddat sex och inte veta om den andra är hivpositiv.
- Den tredje kategorin har jag inte träffat på så mycket i Sverige, men de två första har blivit vanligare, inte så mycket bland de yngsta utan bland 30-45-åringar. Om jag går in på en stor svensk gaycommunity på nätet och säger att jag vill ha sex utan kondom, så är det inget problem att hitta det. Jag pratade också med personalen på en videoklubb nyligen och där har de en hel hylla med barebackingfilmer idag, något som inte fanns för tre år sedan.
- Den här gruppen diskuteras sällan i det preventiva arbetet och det tror jag beror på okunskap. Här har du en grupp människor som har ett särskilt beteende som bygger på osäkert sex, det är ett medvetet val. Det är en utmaning hur vi ska nå den här gruppen, som inte är mottaglig för vanlig säkrare sex-information. Frågan är om vi ska göra som i Holland, där man har särskilda säkrare sex-tips för dem som väljer att inte använda kondom? Det är min uppfattning som preventör att vi måste göra det. Om de väljer att inte använda kondom är det min skyldighet att försöka skydda dem så gott det går, t ex genom att tipsa om att de inte ska komma i partnern.
Harm reduction - en het potatis
Mikael Björk Blomqvist är väl medveten om att frågan om så kallad harm reduction är en het potatis och att det finns många kritiker, som bl a menar att det kan uppfattas som att man godkänner, eller till och med uppmuntrar, ett riskfyllt beteende.
- Detta är en svår fråga, men vare sig det handlar om narkotika eller osäkert sex så är det alltid individens val. Och om han väljer att inte skydda sig, vad gör vi då? Ska man utestänga den gruppen från ett preventivt arbete? Är de utelämnade till sitt öde, trots att vi vet saker som skulle kunna minska risken?
- Jag kan ha åsikter och tankar och värderingar om hur man bör leva, men om de inte stämmer överens med verkligheten så funkar det inte. Jag tror inte att vi kommer att kunna arbeta bort barebackingkulturen, så vi måste snarare anpassa vårt budskap till gruppen.
Ändra sex- och samlevnadsundervisningen i skolan
När det gäller preventionsarbetet riktat till unga MSM, RFSL Ungdoms huvudsakliga målgrupp, har Mikael Björk Blomqvist många idéer.
- Om jag fick göra som jag ville skulle jag göra om sex- och samlevnadsundervisningen i skolan totalt. Jag träffar så många elever som inte har pratat om säkrare sex i skolan överhuvudtaget. Eller om HBT. Är du ung kille och gillar killar och får sitta och lyssna på en föreläsning om att kondom är bra för att din flickvän inte blir gravid – det kommer du förstås inte att ta till dig. Skolan vaggar in föräldrar och andra i en falsk säkerhet, att de tar den här diskussionen, men det gör de faktiskt inte.
- Skolor i Stockholm har påbörjat ett arbete, med stöd från Lafa, men när det gäller landet i stort är det bara att titta på de undersökningar som har gjorts om attityder till HBT.
Mer generellt vill Mikael satsa på metoder som bygger på personliga möten.
- Om man får en 17-årig kille att vilja använda kondom är det inte omöjligt att han påverkar andra att göra det också. Och han ska inte använda kondom bara för att man ska ha kondom, utan för att han är rädd om sig själv och andra, att han är medveten om att han tar en risk annars och att han vet hur det är att få hiv eller klamydia, att det inte är så jäkla kul.
- Många nyutkomna använder kondom, men slutar i 18-årsåldern. Om man får dem att göra en reflektion över hur de själva mår och vad de skyddar så tror jag att det är större chans att de fortsätter använda kondom, än om de har blivit påprackade att ”kondom är bra”. Det handlar om att penetrera folks tankebanor och beröra dem.
Brist på pengar
Visioner finns och ambitioner likaså, men det stora hindret och en ständig källa till frustration för Mikael Björk Blomqvist är bristen på pengar.
- RFSL Ungdom är den enda ungdomsorganisationen i hela Sverige som arbetar med hivprevention på den här nivån. Det finns de som delar ut kondomer, men vi arbetar politiskt och med metodik. Jag sitter själv i referensgrupper både på Statens folkhälsoinstitut och hos folkhälsoministern och vi har haft långa diskussioner. Man pratar om hur viktigt det är att satsa på ungdomar, men vi får inte medel att bedriva en professionell hivprevention. I år har vi 325 000 och det räcker nätt och jämt till att hålla liv i verksamheten.
- Vi märker att bidragsgivare har mycket, mycket svårare att ge oss stora medel och att ta oss på allvar därför att vi är en ungdomsorganisation. De tror inte riktigt att vi klarar av det.
- Vi vill bra säga: Ge oss pengar så att vi kan anställa en person på heltid och utveckla metoder, så kommer vi att uträtta en hel del. Vänta inte tills smittan sjunker i åldrarna!
Hanna Ådin
|
|
|
|
