|
|
 |
| |
Harvey Milk High School i New York är en fristad för HBT-ungdomar* som hamnat i kris efter att ha utsatts för hot, trakasserier och våld i den vanliga skolan.
- Det handlar helt enkelt om rätten till skolgång, säger Joyce Hunter, grundare av Harvey Milk, som besökte Stockholm under Prideveckan. |
| |
Från 1983 ansvarade Joyce Hunter för de sociala stödinsatserna på the Institute for the Protection of Lesbian and Gay Youth i New York. Institutet hade grundats 1979 av psykiatrikern Emery Hetrick och professorn Damien Martin, ett par både privat och i arbetet för homosexuella ungdomars rättigheter (Hetrick och Martin dog i aids 1988 och institutet döptes då om till the Hetrick-Martin Institute).
Utsatta elever
När Joyce Hunter hade drop in-mottagning med samtalsrådgivning stod femton, tjugo ungdomar på kö varje dag vid lunchtid. Under stödsamtalen berättade de om ständiga hot och verbala och fysiska trakasserier i skolan och om lärare som valde att titta bort. En del skolkade en stor del av tiden och andra hade hoppat av gymnasiet eftersom de inte stod ut.
- Särskilt utsatta var de som framstod som ”fjolliga” eller ”butchiga” och inte kunde dölja sin läggning. De sa att de kände sig säkrare på gatan i södra Bronx än i skolan, berättar Joyce Hunter.
Hon och de andra eldsjälarna på Hetrick-Martin-institutet uppvaktade New Yorks utbildningsförvaltning med en lista på 25 ungdomar som inte kunnat gå kvar i den vanliga skolan, och lyckades få till stånd ett samarbete. 1985 grundandes the Harvey Milk High School, den första (och fortfarande största) alternativa skolan i världen som riktar sig till unga HBT i riskzonen. Idag, tjugo år senare, går cirka 60 elever på Harvey Milk, som är en av de mest framgångsrika alternativa skolorna i New York, även akademiskt sett.
satsar på Sex- och samlevnadsundervisning
Den fyraåriga gymnasieutbildningen är som på vilken annan high school som helst, men man satsar extra mycket på bra sex- och samlevnadsundervisning och utrustar ungdomarna med historiska och litterära förebilder från minoritetsgrupper, t ex homosexuella och afroamerikaner. Många i personalen är själva homosexuella men det finns även strejta lärare.
Joyce Hunter är noga med att påpeka att Harvey Milk är en skola för de HBT-ungdomar som inte kan gå i en vanlig skola.
- Det finns massor av gayungdomar som mår jättebra och stortrivs i den vanliga skolan. Men det finns också de som utsätts för en fruktansvärd press och hamnar i kris. Under sådana förhållanden kan man inte tillgodogöra sig några kunskaper. Det handlar om allas rätt till utbildning. Någon måste ge en säker utbildning.
Nytt självförtoende
Under åren som gått sedan Harvey Milk startade har det ibland hörts kritiska röster om att skolan bidrar till segregering. Joyce Hunter poängterar att grundtanken med Harvey Milk inte är att separera HBT-ungdomar från resten av samhället, utan tvärtom att göra det möjligt för dem att komma ikapp, såväl akademiskt som psykosocialt, och återvända med ny kraft och nytt självförtroende till ”heterosamhället”.
- Jag hade gärna sett att alla elever gick i samma skola. Men om man inte känner att man har en framtid kan man inte lyckas med någonting. Då är risken stor att man hamnar på gatan, i narkotikamissbruk, eller att man försöker ta sitt liv.
Den som vill förstå vad HBT-ungdomar går igenom har hjälp av att känna till ungas utvecklingsprocess, menar Joyce Hunter. Det är under tonåren vi ska utveckla vår identitet, självkänsla och självständighet, samtidigt som vi ska lära oss det sociala samspelet och söka vänskap och kärlek. Detta är komplicerat för de flesta, men de unga som upptäcker att de är homosexuella eller transpersoner står inför betydligt större utmaningar än de som följer heteronormen.
- Dessa ungdomar måste lära sig att klara sig i ett fientligt klimat, främst genom att dölja sin läggning. Och döljandet kan innebära att utvecklingsprocessen hämmas. Många är ensamma och saknar information om var de kan träffa likasinnade. Det är också vanligt att man saknar förebilder och känner sig isolerad från klasskamrater och den egna familjen.
Slipper låtsas
Vissa gömmer sig enligt Joyce Hunter bakom en relation med det motsatta könet eller till och med en graviditet, något som ibland uppmuntras av familjen.
- Jag har mött föräldrar som gärna ”tar” att deras tonårsdotter blir med barn, bara hon inte visar att hon är lesbisk.
På Harvey Milk High School slipper ungdomarna låtsas att de är någon annan än de är och behöver inte oroa sig för att bli utfrysta eller mobbade på grund av sin sexuella identitet. De kan koncentrera sig på sina studier och följa sin egen inre kompass. Olikheter är inte ett problem utan ses som en tillgång på Harvey Milk.
Många återvänder till sin gamla skola efter en tid och tar studenten där. De som väljer att stanna kvar och ta studenten på Harvey Milk får ett diplom från den skola där de ursprungligen gick.
Hanna Ådin
* HBT =homosexuella, bisexuella och transpersoner
FAKTA:
Joyce Hunter och Harvey Milk
Joyce Hunter (fil Dr) är socialarbetare, folkhälsoforskare och aktivist och har specialiserat sig på bl a kvinnors och homosexuellas rättigheter, riskutsatta och hemlösa ungdomar och etniska minoriteter. Hon har varit ordförande i National Lesbian och Gay Health Association och Coalition for Lesbian och Gay Rights samt medlem i International AIDS society. Idag arbetar hon med hivprevention inom HIV Center for Clinical and Behavioral Studies (Columbia University, New York).
På 1980-talet arbetade hon på Hetrick-Martin-institutet för gayungdomar i New York, där hon ansvarade för det sociala stödarbetet. Hon tog initiativ till att starta Harvey Milk High School som erbjuder en trygg och stödjande utbildningssituation för HBT-ungdomar som trakasseras och mår dåligt i den vanliga skolan. Skolan är uppkallad efter gayaktivisten och politikern Harvey Milk (1930-1978), som kämpade för att homosexuella ska respekteras i samhället och som mördades av en homofobisk politisk motståndare.
|
|
|
|
