|
|
 |
| |
En del killar kommer till mottagningen för att de oroar sig för klamydia. Andra testar sig mest för att få chans att prata.
- Det är ett spännande arbete. Jag lyssnar och ger dem tid, säger Björn Tingberg, sjuksköterska på Södermalms ungdomsmottagning. |
| |
Som sjuksköterska på barnakuten längtade Björn Tingberg ibland efter att jobba med friska patienter. Därför tackade han ja till att arbeta en kväll i veckan på Södermalms ungdomsmottagnings mottagning för killar. Arbetet inom barnsjukvården ser han idag som en tillgång i mötet med pojkar och unga män.
– Inom barnsjukvården lägger vi ner mycket omsorg på att nå barnen, och försöker hela tiden ha ett barnperspektiv. Vi anstränger oss att möta barnet där det är. Oavsett ålder eller diagnos. På samma sätt måste vi arbeta med de unga killarna. Jag ska kunna möta dem där de är – även om jag är vuxen. Mitt förhållningssätt handlar om respekt för patienten.
– Det betyder bland annat att jag inte försöker vara som de, eftersom jag är 20–25 år äldre än allihop. Jag behöver inte heller känna att jag ska använda samma språk som de, för att de ska acceptera mig. Jag talar inte om fotboll med killarna om de inte själva tycker det är kul. För jag är inte intresserad. Samtidigt kan jag relatera till min egen ungdom. Den var specifik för mig, precis som deras är specifik för dem.
Öppenhet och frihet
Att lyssna och vara lyhörd är två av de grundläggande förutsättningarna för arbetet på killmottagningen. Inget samtal är det andra likt.
– Det jag kan ge dem är min tid, säger Björn Tingberg. För tid har jag, jag skapar den tid som behövs. Jag är inte läkare, jag behöver inte ställa en snabb diagnos. Tvärtom kan jag se på situationen utan att direkt behöva tänka på behandlingen. Mycket av mitt arbete handlar om en utredning där doktorns expertis inte behövs för ögonblicket.
Öppenheten och friheten i mötet är viktig, menar han. Varje besökare måste bemötas utifrån sina förutsättningar och önskningar. Även när de inte alltid är tydliga.
– Det är väldigt vanligt att killarna själva vill att man ska titta efter hur de ser ut, att de ser normala ut. Killar har kanske mindre vana att känna på sina testiklar än vad tjejer har att känna på sina bröst. Men de vill gärna ha besked.
– Andra vill bara testa sig för klamydia. De lämnar inget utrymme vare sig för diskussion eller för att undersöka hur de ser ut eller känna på testiklarna. Dörren är stängd och då tar jag inte upp någon diskussion med dem. Då tycker jag att det är bättre att de bara lämnar sitt klamydiaprov.
– Men ibland kommer det tillfällen när det känns tydligt att det finns en helt annan historia bakom besöket. Även om killen sätter sig i stolen och säger ”Testa mig för klamydia!”. Då kan det sluta med att vi sitter länge och pratar.
Ingen erektion
– Någon kanske är bedrövad över att tjejen har gjort slut eller varit otrogen. Det kan vara en historia som känns jättejobbig, men till slut blev det inte så svårt att börja prata om den. När jag väl förstod att den fanns där. Det var inte de där utslagen på ollonet som det handlade om egentligen.
– Eller det kan vara killar som inte kan få erektion. Då handlar mötet mycket om att ha bra diskussioner om det. Killar som inte håller erektionen tar vi en del blodprover på för att se rent fysiologiskt om det fungerar. För dem är det bra att man tar de där proverna, för då ser de att det inte är ett fysiskt fel. Erektionsproblem är vanligast bland killar som lever i fasta förhållanden och då kan man prata om det istället.
– Andra killar är rädda för könssjukdomar fastän man anar att de kanske inte ens har haft samlag. I det läget tjänar provtagningen som en inkörsport för samtal. Trots att själva proverna kanske egentligen inte behövdes, säger Björn Tingberg.
– Grundprincipen är ändå att inte tvinga killarna till något som de inte vill. För då tror jag att man skrämmer bort dem. Vill de inte bli undersökta så övertalar jag dem inte, vill de inte prata så får det vänta.
Den absolut vanligaste frågan på killmottagningen är: ”Har jag klamydia?”
Killarna är ofta väl medvetna om att klamydia smittar väldigt lätt. Men det påverkar dem inte alltid i deras användande av kondom.
– Det är ändå relativt få som aldrig använder kondom. Många använder kondom ibland. Men det är tillfälligheterna det handlar om. Det blev så eller inte så. De kanske helt enkelt ser kondomen som ett hinder, ett avbrott i hela känslan som de har när de ska ha sex.
Björn Tingberg tror att en bakomliggande orsak är att unga ser klamydia som en förhållandevis enkel sjukdom. Den är lätt att behandla och medicinen är gratis. Killarna kan komma till mottagningen och gå igenom hela processen utan större besvär.
– De flesta har inte heller något problem när det gäller att delta i smittspårningen om det väl har hänt. Många killar är tvärtom oerhört ansvarstagande och vill ringa tjejen själva. Men om vi då, och det gör vi alltid, tar upp de andra sjukdomarna som man kan få vid oskyddat sex, som hiv, så är de rätt oförstående.
Sex på resan
Unga människor är över huvud taget rätt invaggade i föreställningen att ”det inte gäller mig”.
– Det kan till exempel vara killar i 20-årsåldern som reser till Asien på semester. Killarna kommer till mottagningen när de kommer hem och då har de ofta haft sex på resan. De är fullt medvetna om att det var ett misstag att ha sex utan kondom. Men det hjälpte dem inte just då att veta det. Och sedan, när de sitter på ungdomsmottagningen, säger de ”Jag är så korkad som tror att det inte kan hända mig”.
– Samtidigt är jag tveksam till om de blir så jättemycket bättre på att använda kondom även om de har blivit smittade. Det verkar som att de kommer tillbaka gång på gång.
– Kanske skulle vi kunna bli bättre på ungdomsmottagningarna t ex när det gäller samtal med unga män som har många partner. De kommer ofta och testar sig för klamydia men vi borde kanske diskutera mera om deras relationer och varför de lever som de gör. Bilden av hur man ska vara som kille är ju att man ska ha stor kuk och många sexuella kontakter.
Börja tidigt
Björn Tingberg hänvisar till de studier som visar att killar som har kondom vid första samlaget fortsätter att ha det.
– Det finns en inbyggd svårighet i det förebyggande arbetet, eftersom killmottagningen i första hand når ungdomar som redan har debuterat sexuellt. Det är väldigt ovanligt att yngre killar kommer till oss.
– Därför tror jag att man borde komplettera med någon slags verksamhet för unga killar som inte har debuterat. Den skulle kunna innehålla kondomskola och dessutom ge unga killar den bekräftelse som många är ute efter i de tidiga tonåren. Alla tycker att de har små snoppar. Ser de normala ut? Är det så här det ska vara?
– Jag tänker på många som har trång förhud till exempel. Idag hittas de inte i skolhälsovården för doktorn tittar mest på att bägge testiklarna är nedvandrade. Man kollar däremot sällan om pojken har trång förhud, om han inte säger det själv. Och det är många som inte vill säga det. Inte förrän de har problem med att få stånd. Då kommer de hit när de är lite äldre. Men det hade varit bra om de hade kunnat få hjälp tidigare. Då hade man undvikit mycket ångest och sexuell frustration.
Hetty Rooth
|
|
|
|
