|
|
… barnmorska och doktorand vid allmänmedicin/genusforskarskolan, Umeå
universitet. Hon och kollegan Carola Eriksson anser att mödomshinnan är en myt och en social konstruktion med syfte att kontrollera kvinnor och deras sexualitet. De har bl a skrivit ett kapitel i antologin Kropp och genus i medicinen (Studentlitteratur 2004) och medverkat i radioprogrammet Gender. |
| |
Varför ifrågasätter ni mödomshinnan så starkt?
– Under mina 20 år av kliniskt arbete har jag faktiskt aldrig sett en mödomshinna så som människor föreställer sig den. Det märkliga är att missbildningen hymen imperforatum, som en kvinna på tusen föds med och som måste opereras för att mensblodet ska kunna komma ut, blir det normala.
Okej, mödomshinna är ju ett ganska gammeldags ord och dessutom missvisande eftersom det inte handlar om någon hinna. Men det finns ju trots allt en slemhinnekant runt slidöppningen. Ska vi döpa om den?
– Liksom de flesta hål har slidöppningen kanter och de ser olika ut hos olika kvinnor och blir mer elastiska när flickor kommer in i puberteten. Frågan är om och varför man behöver ett särskilt namn på kanten? Killars förhud har också en kant och den har inte granskats på samma sätt. Men mödomshinnan eller hymen som den också kallas har använts, och används fortfarande, som ett sätt att kontrollera och begränsa kvinnors sexualitet.
Det verkar rimligt. Men oavsett vad man tycker om oskuldsnormen så ser ju verkligheten ut så i vissa kulturer. Om en kvinna kommer och vill ha sin mödomshinna rekonstruerad för att det finns en hotbild om det kommer fram att hon har haft samlag, så kan man väl inte bara säga att ”mödomshinnan finns inte”!?
– Nej, vi kan inte förvänta oss att en enskild ung kvinna ska ställa sig på barrikaderna. Det som krävs är att vi förändrar begreppsbilden, inom sjukvården och i hela samhället. Fortfarande förekommer begreppet ”intakt hymen” i journaler – och svenska gymnasieungdomar beskriver mödomshinnan som ”något som
går sönder och blöder när man har
samlag”.
Hanna Ådin
|
|
|
|
