Ledare  
Nyheter  
Reportage  
Bok - filmtips och rapporter  
Forskning  
Tidigare nummer  
Beställ  
Senaste numret  
”Vad kan jag hjälpa dig med?” (Nr 2/06)
För inte så länge sedan fick kvinnor välja mellan högdoserade p-piller, kopparspiral och pessar när de ville skydda sig mot graviditet (bortsett från ”naturliga” metoder som ofta är ganska osäkra). Idag finns ett dussin effektiva metoder för kvinnor – men ingen är helt idealisk. För män finns kondomen, nu som då. INSIKT tittar närmare på utbudet av preventivmetoder.
 
Till ungdomsmottagningen i Upplands Väsby strömmar unga kvinnor på jakt efter en preventivmetod att trivas med. För en del är säkerheten viktigast, andra vill undvika biverkningar. Somliga behöver framför allt en ”osynlig” metod. Inga-Lill Backlund lyssnar och anpassar råden efter den som hon har framför sig.


När en tjej kommer till barnmorskan Inga-Lill Backlund på preventivmedelsrådgivning utgår hon inte ifrån att hon vet varför tjejen är där.
– Det är mycket bättre med en öppen invitation. ”Vad kan jag hjälpa dig med?” Många tjejer kan ha andra tankar med besöket, de beställer tid för preventivmedelsrådgivning, för det vet de är gångbart på en ungdomsmottagning, men sen är det egentligen något helt annat som är det aktuella just idag.

Men om tjejen verkligen är ute efter en preventivmetod får hon fylla i ett papper om hälsa, menstruationer, eventuella sjukdomar i familjen etc. Sedan går de igenom det tillsammans.
– Ibland har tjejen redan klart för sig vad hon vill ha och då koncentrerar vi oss på det. Om de t ex har bestämt sig för p-piller brukar jag fråga ”Vet du något om p-piller?”. ”Nja, jag vet att man ska ta ett piller om dagen” svarar de kanske då. Så jag berättar hur det fungerar och då kanske tjejen säger att ”Nej, så vill jag inte ha det!” Och då får man ta en annan diskussion och kanske presentera hela smörgåsbordet med preventivmetoder, fördelar och nackdelar – och så stannar vi vid något.

Preventivmedelsrådgivningen ser förstås olika ut beroende på vilken tjej Inga-Lill Backlund träffar.
– Vi täcker från 13 till 23 år och man får prata på ett sätt med de riktigt unga – där får man ta basic – medan man kan prata med en 23-åring som till en vuxen.
– Man får alltid ha i bakhuvudet att de inte kan ta in allting på en gång. Vi vill så gärna informera om så mycket, men man måste kolla hur mycket de orkar, kanske ta det lite snabbare på slutet än vad man hade tänkt sig om man märker att de tappar koncentrationen.

Massa fix och trix
Om en tjej har bestämt sig för
t ex p-piller så utgår Inga-Lill Backlund från anamnesformuläret när det gäller val av sort. En annan faktor är vilka sorter som rekommenderas på landstingets Kloka lista.
– Är det en väldigt ung flicka, 14, 15, 16 år, så väljer jag det som verkar enklast, enfaspillren. Även om man tar kartan bak och fram så ska det funka.

Inga-Lill Backlund brukar skriva ut en provdos på tre månader och be tjejen höra av sig när hon kommit till mitten av sista kartan. Och lämnar öppet för att hon kan höra av sig tidigare om det skulle bli något problem eller om hon undrar över något.
– Efter tre månader träffas vi igen och gör en utvärdering. Då är det förstås hon som ska vara nöjd, inte jag! Jag frågar hur hon trivs med sitt preventivmedel och tar upp alla de vanliga biverkningarna: ”Har du känt dig mer deppig sedan du började med p-piller?” Så småningom kan de ta upp sexlusten, att de har tappat den.

Om en tjej som använder p-piller säger att hon fått minskad sexlust brukar Inga-Lill Backlund prata om att sexlusten inte är något som alltid är på topp utan att den kommer och går.
– Men är de nollställda hela tiden och märker en klar förändring sedan de startade med p-piller så finns det naturligtvis ett samband.
De vanligaste klagomålen gäller just minskad sexlust och humörförändringar. ”Jag förstår inte, jag känner inte igen mig själv!” kan de säga.
– Jag brukar vara lite djärv och säga: ”Sluta ett tag då så får vi se. Är det p-pillren så kommer ju ditt goda humör tillbaka.” Men det har man inte tänkt sig. Ofta vill de att jag ska svinga ett trollspö så här och så är allting bra, säger Inga-Lill Backlund och illustrerar med handen.
Ofta blir det, med hennes ord, ”en massa fix och trix” för att hitta rätt.

– Man får se vad man har för en tjej framför sig just nu. Vad är hennes önskan, är det att få alla de här orgasmerna eller är det att ha ett bra skydd? Det kanske är båda sakerna och ja, då måste vi kanske titta på ett annat skydd. Då brukar jag säga: ”Är du beredd på att ha en prövoperiod här på ett halvår, nio månader?” Och det är många. Då provar vi kanske ett nytt p-piller och hon provar att glesa ut samlagen lite, för ofta är olusten förenad med sveda i underlivet. Man kanske tar med killen i diskussionen. ”Är du villig att satsa något på det här? Kan du tänka dig att ha kondom ett tag?” Eller så säger jag ”Gör ett uppehåll med p-piller i två månader”, samtidigt som jag ger tjejen ett recept på p-piller som hon kan börja med om hon vill.

Inte råd med p-ring
Flertalet unga tjejer i Upplands Väsby väljer p-piller, men det finns också ovanligt många som kommer till ungdomsmottagningen och får p-sprutor.
– Det är invandrarflickor som inte vill att det ska synas att de har en preventivmetod, de är livrädda för att avslöjas och kan inte förvara p-piller hemma. De har hamnat i ett dilemma nu sedan man upptäckt att benmassan påverkas negativt av p-sprutor med ökad risk för benskörhet. Man får lägga fram fakta och de säger kanske att ”jag ska bara stå på p-spruta ett eller två år” – och då nekar ju inte vi att ge det.

Spiral skulle kunna vara ett alternativ men det är något som de flesta tjejer som kommer till Väsby UM säger nej till – av rädsla för att det ska göra ont att sätta in den. Även p-ring är en ”osynlig” metod, som inte orsakar urkalkning av skelettet, men den är sällan något alternativ för de unga tjejerna i Upplands Väsby.

– Våra kompisar i Täby skriver ut mycket av den vaginala ringen. Men det gör inte vi, vi är en fattig kommun. Man har inte råd helt enkelt, det är en klassfråga som jag ser det.
P-ringen kostar minst 1 100 kronor för ett år och är inte subventionerad. En årskostnad på 60 kronor för p-piller är något som tjejerna klarar av med sin egen månadspeng. För att p-piller ska kunna fungera för invandrartjejer som är särskilt rädda för att bli upptäckta låter Inga-Lill Backlund och hennes kolleger dem förvara sina piller på ungdomsmottagningen och hämta dem varje dag.
– Så gör en del skolsköterskor också. Sedan får de hämta hem p-pillren över loven. Sommarlovet är ett litet helsike för de här ungdomarna. Fler och fler som vi får reda på har faktiskt ett dödshot hängande över sig.
– Det viktiga är att omedelbart hitta en praktisk lösning åt dem, så att de inte åker på en oönskad graviditet, för det är ju katastrof. Så småningom hittar de kanske en annan lösning, t ex att ha sina piller hos pojkvännen.
För dem som inte vill befatta sig rent praktiskt med sin preventivmetod, eller tycker att det är svårt att komma ihåg att ta ett piller varje dag, finns p-stav. Men den väljs bort av många tjejer som Inga-Lill Backlund träffar, eftersom man aldrig kan förutsäga hur en kvinna kommer att blöda när hon tar ett rent gestagent preparat.

– Det ska vara torrt! Så är det genomgående. De vill inte blöda och helst inte ha några flytningar heller. När p-piller kom i mitten på 1960-talet trodde man att kvinnor ville blöda en gång i månaden. Men nu har det ju visat sig att för moderna unga kvinnor ska det vara snustorrt. Så nu har man börjat fundera på att göra p-pillerkartor där man äter i tre månader och sedan blöder en vecka.

Hämtar akut-p-piller
Kondom är förstås ett alternativ som Inga-Lill Backlund ofta nämner.
– Men det slår de ifrån sig med både händer och fötter. De som gillar kondom kommer sällan hit, det kan de ju hämta hos skolsköterskan.

Medvetenheten om risken att få en könssjukdom är stor bland ungdomarna, även om man inte har koll på vad som kännetecknar olika könssjukdomar.
– Då tycker de ofta att man är lite larvig, när man säger att p-piller skyddar inte mot könssjukdomar. ”Det vet jag väl” svarar de då. Men det är ju ändå ett gyllene tillfälle att passa på att påminna om det.
Könssjukdomar är vanligt förekommande bland dem som besöker ungdomsmottagningen i Väsby, liksom oönskade graviditeter.

– Aborttalen är högre i ”arbetarkommuner” som Upplands Väsby än i mer välbärgade kommuner som t ex Danderyd. Två tredjedelar av våra tjejer som gör abort har inte varit i kontakt med ungdomsmottagningen tidigare. De får sin första preventivmedelsrådgivning i samband med aborten.

För andra tjejer är första besöket på ungdomsmottagningen när de kommer för akut-p-piller efter ett oskyddat samlag.
– Det är en viktig inkörsport till oss. Då får vi chansen att ta upp det här med preventivmedel, säger Inga-Lill Backlund.
Hon tycker det är positivt att preventivmedelsrådgivare i dag har fler alternativ att bjuda på än tidigare.
– Det är sällan som inte någon metod passar en tjej. Kvinnor ställer högre och högre krav på sin preventivmetod och det är också bra, för då kan det komma fram mer biverkningsfria alternativ. Många tjejer efterlyser fler preventivmetoder för killar: ”När kommer p-piller för män? Det vore så bra om de kunde ta det här!”

Inga-Lill Backlund tycker att alla preventivmetoder borde vara subventionerade.
– Utbudet har vi, men möjligheten har inte tjejerna här i Upplands Väsby, för det är för dyrt. Det borde också vara lika över hela landet. När det kommer någon uppifrån landet till oss så får de ingen rabatt. Och tjejer som är skrivna i Stockholms län men studerar någon annanstans där subventionerna är mindre försöker skaffa sitt preventivmedel här på loven.

Hanna Ådin
  Tre kvinnor berättar (nr 5 2008)
  På jakt efter nya metoder
  Välkommen till Sverige?
  Allt blev kaos när beskedet kom (nr 1/08)
  Heart to heart - samtalsprojekt för hivpositiva (nr 1/08)
  Killar behöver också prata (nr 1/08)
  Inte så dramatiskt att komma ut (nr 5/07)
  Funktionshinder inget hinder för sex (nr 5/07)
  ”Det går inte att skrämma ungdomar med hiv längre” (nr 5/07)
  Lena Mobrandts 20 år med Lafa (nr 5/07)
  Välkommen in till ett samtal som ger kraft (nr 4/07)
  Okunskapen växer i tystnaden (nr 4/07)
  Balansgång som funkar (nr 4/07)
  Här kommer hivbiken och hivbussen (nr 4/07)
  Tema på Sexdagarna för studenter: Vardagssex (nr 5/06)
  Sex och samlevnad på Skolforum (nr 5/06)
  Barn – aids osynliga ansikte (nr 5/06)
  Spännande motbild av killars umgänge (nr 5/06)
  Grabbar, grillning och Willis tårar (nr 5/06)
  Annemarie Hou: Vi måste anstränga oss (nr 5/06)
  ”Jämställdhet, en fråga för alla” (nr 5/06)
  Lafa på SprayDate-kryssning 5-6 oktober 2006 (nr 4/06)
  Från tjej till kille (nr 4/06)
  Venhälsan behövs (nr 3/06)
  Jag är bäst - Jag är ett äckel (nr 3/06)
  Heteronormen skaver i skolan (nr 3/06)
  I gränslandet mellan barn och ungdom (nr 3/06)
  ”Vad kan jag hjälpa dig med?” (Nr 2/06)
  Tonvis med tjejer på Tjejmässa 06 (Nr 2/06)
  Äntligen! (Nr 2/06)
  Succé! (Nr 2/06)
  Insikt ringde till...Monica Christianson (Nr 2/06)
  400 nya hivfall per år (Nr 1/06)
  Hon ska informera om hiv och säkrare sex (Nr 1/06)
  Aidsjouren lindrar oro (Nr 1/06)
  Stort steg att våga möta andra (Nr 1/06)
  Hivskolan – en fristad för barn (Nr 1/06)
  Jag kände mig så fruktansvärt ensam (Nr 1/06)
  Viktigt med trygghet och upprepning - metod mot vestibulit (Nr 1/06)
  Torskupplysning –– den enda vägen (Nr 1/06)
  Socionomer behöver utbildning i sexologi (Nr 5/05)
  Tänk på vad det ni gör kan göra! (Nr 5/05)
  Vad är fult? Vad är normalt? (Nr5 /05)
  Här får tjejer en ny chans (Nr 5/05)
  Kondomanvändningen ökar (Nr 4/05)
  "Man måste lyssna och vara lyhörd" (Nr 4/05)
  Klamydiamåndagen 2005 (nr 4/05)
  Skolan där man kan vara sig själv (Nr 4/05)
  Identitet är nyckeln när man ska förebygga hiv (Nr 4/05)
  Lesbisk hälsa – en fråga för vården (Nr 3/05)
  UM-konferens i Östergötland (Nr 3/05)
  Tredimensionella ELLA (Nr 2/05)
  Besök på kondomfabriken: Lafa och Afris vidareutvecklar samarbetet kring Home Information (Nr 2/05)
  De banande väg för kvinnors rätt att välja (Nr 2/05)
  Den långa vägen till fri abort (Nr 2/05)
  Ideal och verklighet (Nr 2/05)
  Skratt, tårar och starka möten (Nr 2/05)
  Om UM-kuratorernas roll: Samtal måste få ta tid (Nr 1/05)
  Tryggt för lesbiska gravida (Nr 1/05)
  Aidskonferensen i bangkok: Världen har bråttom (Nr 3/04)
  Första gången jag träffade andra med hiv (Nr 5/03)
  Här kan hivpositiva barn och ungdomar träffas (Nr 5/03)
  Vikten av en könsidentitet (Nr 4/03)
  Du bestämmer själv vem du är (Nr 4/03)
  Kondomeria på Cypern (Nr 2/03)
  Att säga "Bränn skiten!" hjälper inte (Nr 2/03)
  Många frågor om porr (Nr 2/03)
  Svensk-rysk bussmottagning bekämpar hiv (Nr 1/03)
  Tystnaden är det största sveket (Nr 1/03)
  Sex- och samlevnadsundervisning ger kunskap för livet (Nr 4/02)
  Sex- och samlevnadsundervisningen bra även för andra ämnen (Nr 4/02)
  Synen på könen ger hivspridningen fart (Nr 4/02)
  Så spårar man en partner (Nr 4/02)
  Prevention och behandling lika viktigt (Nr 3/02)
  Johan Ekenberg, konsult: "Sex är en motorväg till Gud" (Nr 2/02)
  "Bejaka lusten - inom äktenskapet" (Nr 2/02)
  HBTH – en konferens om det som avviker (Nr 2/02)
  Louise Boije af Gennäs: "Sexualiteten får inte tvingas på" (Nr 1/02)
  Kondomer ska vara lätta att få tag på! (Nr 1/02)
  Eva Thanger, skolsyster: Tjejsnack gör jobbet kul! (Nr 1/02)
 
 
LAFA, Enheten för sexualitet och hälsa, Stockholms läns landsting, Västgötagatan 2, Tel: +46-8-737 35 50