|
 |
| Homo-, bi- eller heterosexuell – alla ska mötas med respekt! Projektet Under ytan vill grundligt granska de fördomar som döljer sig i heteronormen. |
| |
På temat ”Skolan som normfabrik” genomfördes i juni en konferens kring hur normer och värderingar kring homo-, bi- och heterosexualitet formas och reproduceras i skolan. Arrangörer var ”Under ytan”, ett projekt inom EU-programmet Equal.
Under två år arbetar tolv samarbetspartner, bl a HomO, Linköpings universitet, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Lärarhögskolan i Stockholm och RFSL, för att skapa en öppen och inkluderande arbetsmiljö i skolan där alla kan känna sig trygga oavsett sexuell läggning. Deltagare var lärare, skolledare och fackligt förtroendevalda inom skolan från hela landet.
Konferensen genomfördes i Arbetets museum i Norrköping där man bl a producerat utställningen Normen skaver – på jobbet är väl alla hetero...? Utställningen, som fick RFSL Stockholms Regnbågspris år 2005, sätter heteronormen under lupp. Under Prideveckan i början av augusti visades den på Kulturhuset i Stockholm.
Professor Debbie Epstein, forskare i frågor kring sexuell identitet, genus, relationer, ras och identitet, föreläste om hur skolor producerar normer kring sexuell läggning.
– Skolan är som en egen liten kultur som har vissa givna förutsättningar. Barnen ska lyssna på de vuxna, de vuxna är några slags förebilder. Heterosexualiteten är norm och via en rad olika företeelser skapas en föreställning om barns framtida heterosexuella kultur. Via sagor, lekar, rim och ramsor romantiseras bilden av flickan och sexualiseras bilden av pojken.
– Senare i högstadiet har skolor visserligen sexualundervisning men den rymmer förutom nyttig kunskap också motsägelser och spänningar. Man utesluter ofta kunskap om homo- och bisexualitet. Exempelvis nämns sällan att homosexuella var en hårt drabbad grupp under förintelsen, homoerotiska teman osynliggörs i litteratur av Shakespeare m fl och lärare förutsätts vara heterosexuella.
Debbie Epstein konstaterade att skolan visserligen inte får stigmatisera barn på grund av deras hemförhållanden, som kan vara att de har två mammor eller två pappor eller två mammor och två pappor. Men medan skolor tar mobbning och rasism på stort allvar negligeras homofobi och heterosexism i stor utsträckning. Samtidigt betonas betydelsen av giftermål och stabila heterosexuella relationer. Barnen och ungdomarna lärs att vara icke-sexuella men heterosexuella.
– Istället för att bara bli tolererade behöver homo- och bisexuella i skolan jämlikhet, rättigheter och makt, sa Debbie Epstein.
Två nybakade studenter, Sara Aurell och Klara Backman, berättade om sitt projektarbete i årskurs 3, en enkät om kön, genus och normer som delades ut till 132 elever i Åsö, Vasa real och Matteus högstadieskolor. Av enkäterna framkom att jämställdhetsarbetet i skolan ofta riktade sig mer till tjejer, som fick undervisning om sexuella trakasserier och feministiskt självförsvar, liksom att heterosexualiteten som norm osynliggjort homo- och bisexualitet i skolan. Aurells och Backmans slutsats var bl a att skolan borde arbeta mer för att behandla tjejer och killar lika, synliggöra HBT-frågor och skapa en mer dynamisk syn på jämställdhet. Utan elevinflytande och förankring hos eleverna är synen på normer och jämställdhet svår att förändra, menade Sara Aurell och Klara Backman.
Vid flera tillfällen under dagen lockade Stockholms Improvisationsteater med Sofia Czinkoczky och Janne Berg till skratt och eftertanke med sina improviserade tolkningar av vad de sett och hört under dagen. Som final spelade de upp två versioner av hur en kvinna i publiken beskrev hur hon hade tänkt arbeta på sin skola med likabehandlingsplanen. Det blev en tragedi och en musikal, som båda bemöttes med stående ovationer.
På seminariet Liv i lärarrummet presenterades ett utbildningsmaterial som tagits fram av Under ytan. Det består av tre delar, Liv i lärarrummet som fokuserar på skolan som arbetsplats, den dagsfärska dvd:n Vad finns under ytan? med filmscener och andra konkreta förslag till hur man kan ta upp frågor om arbetsmiljö och heteronormativitet samt Tyst i klassen, ett metodmaterial som fokuserar på lärarens roll. I skolan antas alla vara homosexuella och vi fick se en av scenerna i dvd:n där en lärare blev uppkallad till rektorn. En mamma hade ringt och varit upprörd för att hennes son blev utslängd från lektionen.
”Han kallade mig bögjävel”, sa läraren. ”Jamen är du inte bög då”, sa rektorn.
”Handlar detta om mig?” undrade läraren. ”Måste du gå hand i hand med din pojkvän på stan?” replikerade rektorn.
Scenen väckte känslor och tankar.
– Det finns normer för hur lärare ska vara. Lärarkåren är alldeles för homogen, ingen får sticka ut och vara annorlunda. Detta hämmar fritt tänkande i skolan, menade en lärare som deltog i seminariet.
Lena Mobrandt
|
 |
|
|